Rätt mål men fel metod

Rätt mål men fel metod

By Svenskt Näringsliv

  • Release Date : 2014-03-24
  • Genre : Social Science
  • FIle Size : 0.99 MB
The file download will begin after you complete the registration. Downloader's Terms of Service | DMCA

Description

Rätt mål men fel metod Lön ska sättas utifrån kompetens, aldrig från kön. Men lönekartläggning enligt lag är inte rätt metod för en väl fungerande lönebildning utifrån ett jämställdhetsperspektiv. I rapporten utvecklas varför och hur man kan arbeta på annat sätt.

More by Svenskt Näringsliv

  • Corporate Dividend and Capital Gains Taxation

    Svenskt Näringsliv Ernst & Young was commissioned by the Confederation of Swedish Enterprise to compare the Swedish tax system regarding savings and investments, capital income tax, with rates in the EU, the OECD and BRIC countries in 2012. The study is the most comprehensive international comparison of Swedish taxes on savings made since 2009. Responsible for the study is Robert Carroll, of Ernst & Young's Washington office, with a background from the U.S. Treasury, Congressional Budget Office etc.

  • Advantage Sweden

    Svenskt Näringsliv The vision we want to convey to everyone in Sweden is that "Enterprising people and competitive companies working together lead to a more prosperous Sweden"

  • I den svenska utmarken - Några exempel på påtryckningar hot och konflikter på svenskt arbetsmarknad

    Svenskt Näringsliv Ur ett historiskt perspektiv har det varit relativt få strejkdagar i Sverige de senaste åren. Men det säger inte så mycket om hur fredlig och väl fungerande arbetsmarknaden är. För arbetsgivare är även varsel om strejk och andra stridsåtgärder som hotar eller bryter arbetsfreden betydande problem. Denna skrift redovisar flera exempel på att fackliga stridsåtgärder används både frekvent och utstuderat. Följden är att förtroendet mellan parterna på arbetsmarknaden utsätts för stora påfrestningar.Tillsammans visar de stridigheter som skildras att antalet konfliktdagar är ett alltför begränsat mått för att fånga tillståndet i relationen mellan arbetsgivare och fackliga organisationer.

  • 10 teser om entreprenörskap

    Svenskt Näringsliv Överallt finns bevis på att entreprenörer har haft och har en viktig roll i samhället. Sverige har en rik historia av företagsamma människor som hittat nya sätt att lösa problem och smartare metoder att organisera en verksamhet. Dessa personer har betytt mycket för Sveriges utveckling och välstånd. Trots detta är deras historier sällan återberättade i skolan.
    Med hjälp av detta skolmaterial, som är kopplat till webbportalen www.företagsamheten.se, hoppas vi kunna bidra till en ökad förståelse för begreppet entreprenörskap samt synliggöra entreprenöriella egenskaper och personer. Materialet kan även öka lusten att utforska företagsamheten i omvärlden kring din skola.

  • Verksamhetsberättelse 2013

    Svenskt Näringsliv Verksamhetsberättelse - En skrift om hur vi tillsammans gör Sverige mer företagsamt Det här är en skrift om hur Svenskt Näringsliv tillsammans med medlemsföretag arbetar för bättre förutsättningar för företag och företagsamma människor. Vår årsredovisning kommer att finnas på www.svensktnaringsliv.se inför vår stämma i maj.

  • Med Sverige på läktaren?

    Svenskt Näringsliv Flera mörka orosmoln som tornar upp sig vid horisonten. Den svenska forskningen uppmärksammas mindre och mindre internationellt för varje år och återväxten av unga toppforskare har visat sig vara relativt svag. Håller Sverige på att hamna på läktaren i forskningssammanhang? Är vi kvar i ett gammalt och övergivet forskningspolitiskt landskap? Många röster i denna antologi ger en dyster bild av den svenska utvecklingen och påtalar stora brister i forskningspolitiken. Men här finns också förslag på, och hopp om, lösningar för framtiden. Tidigare statsministern Ingvar Carlsson vill ha blocköverskridande uppgörelser inom forskningspolitiken. Rektorn vid ansedda Nanyanguniversitetet i Singapore, Bertil Andersson, tycker att vi måste börja bli internationella på allvar. Statsvetaren och publicisten Hans Bergström tittar in i ett statsministerkansli utan förmåga och ett finansdepartement utan intresse, när det gäller forskningsfrågor. Övriga författare är Jan Carlstedt-Duke, Charlotte Brogren, Jakob Hellman, Madelene Sundström, Jan-Eric Sundgren, Jonas Milton, Harriet Wallberg-Henriksson, Daniel Tarschys, Dan Brändström, Gunnar Bjursell, Nicklas Lundblad och Tobias Krantz. Redaktör: Mats Bergstrand.

  • Economic Implications of the Transatlantic Trade and Investment Partnership

    Svenskt Näringsliv Empirical research shows that the forthcoming TTIP agreement can be expected to have a positive impact on economic growth in both the EU, including Sweden, and the United States – and a similar conclusion can be drawn with regard to trade and investment liberalizations vis-à-vis other countries. The harmonization of regulations and standards between the EU and the United States is also likely to contribute to spillover effects, not least since many third countries can be expected to adopt some of the common standards agreed between the EU and the United States.

  • #Jobbskaparna

    Svenskt Näringsliv Problemlösande, idérika, driftiga, försiktiga, impulsiva, drömmande nyfikna och oroliga. Att sätta etiketter på en företagare går inte! Men en sak är säker – det är företagarna som skapar jobben. Och dessa jobbskapare finns i alla branscher från Trelleborg i söder till Karesuando i norr. Under våren 20 14 arrangerade Svenskt Näringslivs regionverksamhet 24 Framtidsmöten runt om i Sverige, där företagare och politiker möttes. Här har vi samlat en hel massa röster, tankar och åsikter som företagarna framförde i samband med dessa möten. Med på mötena var alltid ett stort antal engagerade företagare och intresserade politiker.

  • Företagsklimat 2012

    Svenskt Näringsliv Varför rankar Svenskt Näringsliv företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner? Hur görs rankingen? Hur många svarar på enkätundersökningen i varje kommun? Vilken kommun kom etta 2012? I tidningen Företagsklimat 2012 får du svaren. Läs bland annat om vad Surahammar har gjort för att klättra 145 platser i den senaste rankingen. Och vad har Trosa gjort för att stabilisera sig i toppen? Självklart hittar du också hela rankinglistan och rankinglistor av alla delfaktorer.

  • Sverige har blivit en fet katt

    Svenskt Näringsliv Den svenska ekonomins nuvarande framgångar beror på reformer som genomfördes efter 1990-talskrisen och under åren 2007/2008. En period av reformtrötthet nu ger ett synligt utslag först om fem till tio år. Det tidsmönstret går lätt förlorat i den ekonomiskpolitiska debatten. Det har inte heller uppmärksammats särskilt mycket att många andra länder i världen tvärtom trappar upp takten i tillväxtreformerna.

  • Försäkringar på arbetsmarknaden enligt lag och kollektivavtal 2012

    Svenskt Näringsliv Försäkringar på arbetsmarknaden enligt lag och kollektivavtal 2012 - vid medlemskap i Svenskt Näringsliv Som arbetsgivare har företaget enligt lag vissa sociala skyldigheter. Företaget ska till exempel betala arbetsgivaravgifter. Arbetsgivaravgiften finansierar huvudsakligen de lagstadgade sociala försäkringarna såsom sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen och ålderspensionen. Företaget kan också genom kollektivavtal vara skyldig att svara för vissa sociala förmåner för de anställda. När ditt företag blir bundet av kollektivavtal stadgar detta vilka skyldigheter företaget har vad gäller försäkringar och pensioner. Försäkringar på arbetsmarknaden - vid medlemskap i ett arbetsgivarförbund inom Svenskt Näringsliv vill ge dig information som beskriver konsekvenserna för företag i avseende på försäkringar och pensioner samt upplysa om hur man praktiskt går till väga för att uppfylla sina skyldigheter. Det är en kortfattad översikt över de kollektivavtalade försäkringarna på den privata arbetsmarknaden och arbetsgivarens kostnader för dessa.

  • 21 berättelser om att anställa unga

    Svenskt Näringsliv Vi bad tusen företagare skriva om sina erfarenheter på temat ”När jag anställde en ungdom”. Här finns exempel på hur utbildningssystem, snåriga regelverk, höga trösklar på arbetsmarknaden och desillusionerade ungdomar på olika sätt bidrar till samhällsproblemet. Men här finns också otaliga exempel på hur kreativa företagare och engagerade ungdomar tillsammans funnit vägar till fasta jobb och framgångsrika yrkeskarriärer.

  • Fördel Sverige

    Svenskt Näringsliv Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Den visionen vill Svenskt Näringsliv förmedla med hjälp av projektet Fördel Sverige.

  • Försäkring

    Svenskt Näringsliv Kvinnor nyttjar i högre grad än män de svenska socialförsäkringssystemen. Det kan vara ett skäl till att kvinnliga företagare i stor utsträckning driver näringsverksamhet vid sidan av en anställning. Svenskt Näringsliv vill med denna rapport lyfta fram behovet av att utforma de allmänna trygghetssystemen med hänsyn till företagares särskilda behov. Genom trygghetslösningar som erbjuder företagare anpassade trygghetslösningar, ökar viljan till entreprenörskap, i synnerhet hos kvinnor.

  • Fem röster om godset

    Svenskt Näringsliv Sverige industrialiserades för mer än 150 år sedan, hand i hand med järnvägarnas utbyggnad. Det växande välståndet byggde bokstavligen på den utförsel av exportvaror som järnvägarna till stor del gav förutsättningarna för. Idag har många decenniers försummelser av järnvägarnas drift, underhåll och utbyggnad kommit i fokus. Störningar och trängsel i järnvägssystemet framställs vanligen som en försenad och frustrerad pendeltågsresenär i någon storstad. Perspektivet är viktigt men konsekvenserna för den järnvägsberoende exportindustrin är däremot fördolda i den allmänna debatten. Godset har inget ansikte och ingen röst. Ett robust och väl fungerande järnvägssystem är dock en livsnödvändighet för många företag och på samma gång en viktig beståndsdel i svensk klimat- och energipolitik. Skriften "Fem röster om godset - Industrins beroende av järnvägen" syftar till att åskådliggöra hur ett antal industriföretag ser på den svenska järnvägens funktionssätt. Företagen som medverkar i skriften är SSAB, ABB, Stora Enso, LKAB och Volvo. Intervjuerna kompletteras med samhällsekonomisk basfakta och några framtida utmaningar för järnvägen. Förhoppningen är att läsaren ska få en bra bild av varför det är ytterst angeläget för Sverige att upprätthålla en hög och jämn standard på svensk transportinfrastruktur generellt och, i detta fall, i synnerhet på järnvägen.

  • Analys av Migrationsverket statistik av arbetstillstånd

    Svenskt Näringsliv I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar konkurrensen om den kvalificerade arbetskraften. I Sverige har det öppna regelverket för arbetskraftsinvandring avhjälpt kompetensbrist och ökat konkurrenskraften i näringslivet över hela landet. Kompetens från hela världen gör Sverige starkare.

  • Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna

    Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv har gjort en genomgång av förutsättningarna för företag inom välfärdssektorn i Norden. I samtliga fyra nordiska länder finns privata företag som utför skattefinansierade välfärdstjänster. Alla tillämpar olika former av kundvalsmodeller och inslagen av valfrihet för medborgarna har ökat under 2000-talet. Privata vinstdrivande företag verkar i alla länderna inom den skattefinansierade förskolan, vården och omsorgen. Det som skiljer Sverige från de andra länderna är att privata vinstdrivande företag kan driva grund- och gymnasieskolor under samma ekonomiska villkor som kommunala skolor. I samtliga fyra nordiska länder finns dock fristående skolor. Det unika med det svenska friskolesystemet är inslaget av privat drivna skolor, att friskolorna inte får ta ut några avgifter och att de måste vara öppna för alla och inte får välja sina elever.

  • Stärk grunden för ökad kunskap

    Svenskt Näringsliv Det finns inga tydliga samband mellan de resurser som tillförs skolan och de resultat skolan uppnår. En genomgång av kommunernas kostnader för grundskolan visar på stora skillnader, och det även mellan kommuner med likartade förutsättningar. Men kommuner som satsar mer på skolan uppnår inte alltid bättre resultat. Bland de kommuner som når bäst resultat återfinns både kommuner med låga kostnader för skolan och kommuner med höga kostnader. Det tyder på att det finns kommuner som hittat sätt som gör det möjligt att få ut mer av varje krona som satsas på skolan, medan andra kommuner inte får ut maximalt resultat av de satsade resurserna. Genomgången av samband mellan kommunernas kostnader för skolan och olika resultat och kvalitetsmått understryker att den avgörande frågan om man vill höja kvaliteten i skolan och förbättra resultaten inte är mängden resurser, utan hur resurserna används. Skillnaderna mellan skolor, sett till både kostnader och resursutnyttjande, tydliggör också vikten av ett ökat kunskapsutbyte mellan kommuner och skolor. En lösning som bidrar till goda resultat och låga kostnader i en kommun kan sannolikt även hjälpa andra kommuner att nå liknande resultat.

  • Kampen om kompetensen lyfter jämställdhet

    Svenskt Näringsliv Sedan 1998 har andelen kvinnliga chefer i ledningsposition bland Svenskt Näringslivs medlemsföretag ökat kraftigt, från 18 procent till 30 procent. Utvecklingen mot fler kvinnliga chefer och styrelseledamöter är positiv för det svenska näringslivets konkurrenskraft och självklart viktig för jämställdheten i Sverige. Många företag arbetar systematiskt med att öka mångfalden och få fram fler kvinnliga ledare till de högsta chefsnivåerna. De har många bra modeller och resultat att visa upp. Denna rapport vill visa upp goda exempel och inspirera kring hur man kan arbeta med dessa frågor.

  • Europhobia

    Svenskt Näringsliv Sverige hade precis börjat hämta sig från sviterna av förra årets finansiella turbulens. Nu leder de än så länge begränsade åtstramningarna i medelhavsländerna till abstinensbesvär och politisk revolt. Ny oro på finansmarknaden vållar åter inbromsning i delar av den svenska industrin och ökad försiktighet bland konsumenter. I Grekland stundar en ekonomisk härdsmälta. Sverige kommer lindrigt undan till följd av genomförda reformer. Trots finanskrisen lyckas svenskar i snitt arbeta fler timmar än någon gång sedan 1991. I denna rapport visar vi hur arbetslinjereformerna lyckats i de olika länen.

  • Högskolekvalitet 2012:

    Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv presenterar fördjupade uppgifter från undersökningen Högskolekvalitet, om studenters etablering på arbetsmarknaden, deras syn på sin utbildning och lärosätens samverkan med arbetslivet. För sjätte året i rad kan vi konstatera att samverkan med arbetslivet under utbildningstiden har en positiv effekt på studenters etablering efter examen. Studenter som har haft god samverkan får jobb snabbare efter examen, har större sannolikhet att jobbet är kvalificerat och har högre genomsnittlig ingångslön. Samtidigt visar årets undersökning en del mer bekymmersamma siffror. Endast 67 procent har ett kvalificerat jobb. På många utbildningar är andelen ännu lägre, vilket är problematiskt - inte bara för studenten, som investerat både tid och studielån i att förbättra sina jobbmöjligheter, utan också för matchningen på arbetsmarknaden, och för många arbetsgivare som får se sig stå utan kompetenta nya medarbetare. 29 procent av alla studenter uppger att de inte skulle välja samma utbildning på nytt om de fick välja om i dag. Andelen är än högre bland studenter som upplevde samverkan med arbetslivet som bristande. Studenter som inte har kvalificerade jobb är också i högre utsträckning missnöjda med sin utbildning. Undersökningen visar också att svenska studenter har en hög etableringsålder - i genomsnitt 30 år, vilket är bland de högsta i OECD. En konsekvens av sen etablering är att utbildningspremien blir svag. Att utbilda sig lönar sig då inte som det borde.

  • 14 punkter för bättre konkurrensutsättning

    Svenskt Näringsliv Vad småföretagen önskar att politiker och upphandlare alltid tänker på vid offentlig upphandling och pengasystem. Att småföretagens villkor är gynnsamma är viktigt för att företagande i Sverige ska kunna växa. Offentlig sektor är en viktig kund för många småföretag. Därför är det av stor betydelse hur process och dialog hanteras vid offentliga upphandlingar och när så kallade penga- eller valfrihetssystem utformas. Denna skrift är framtagen av Svenskt Näringslivs SME-kommittés arbetsgrupp för konkurrens och handlar om hur processen vid konkurrensutsättning kan förbättras.

  • Behöver Sverige fler fabriker?

    Svenskt Näringsliv Om det flyttade in en industri till vart och ett av Sveriges 21 län skulle BNP efter fem år vara 6 procent högre än idag, och vårt land skulle återigen ligga nära toppen av OECD:s välståndsliga. Rapporten "Behöver Sverige fler fabriker?" innehåller beräkningar av vilka effekter investeringar i industrin skulle ha för svensk ekonomi och arbetsmarknad. Rapporten visar vad som kan hända när en ny industri flyttar in i ett län. I rapporten väljer det fiktiva företaget "Framtidsbatteri" att etablera sin nya anläggning i Kalmar, vilket skulle ge 900 personer nytt jobb, samt leda till positiva följdeffekter för alla andra som bor i länet, bland annat i form av ökat behov av tjänster, bostäder och skolor

  • Lönebildning i företag lönar sig

    Svenskt Näringsliv Denna rapport visar att lönebildning på företagsnivå lönar sig ekonomiskt. Medarbetare som har avtal som möjliggör en mer företagsnära lönebildning med individuell lönesättning har haft en högre löneutvecklingstakt än medarbetare som har avtal där man tillämpar centralt fastställda löner.

  • Lokala lösningar på ungdomsarbetslöshet och integration

    Svenskt Näringsliv Vi vet sedan tidigare att bättre lokalt företagsklimat har potential kan skapa upp till 275 000 nya jobb. Det bidrar till att förbättra sysselsättningen bland utomeuropeiskt födda och innebär att fler av de med akademisk examen i den gruppen får jobb som matchar kompetensen. En ny studie visar att företagsklimatet också är viktigt för framväxten av jobb med lite lägre förkunskapskrav. Totalt skulle upp till 120 000 nya, enklare jobb i privat sektor kunna växa fram om företagsklimatet förbättrades lokalt. Det påverkar arbetsmarknaden genom att ungdomsarbetslösheten är lägre och integrationen av utomeuropeiskt födda är bättre där företagsklimatet är bra och de mer lättillgängliga jobben är fler.

  • Jakten på innovationer

    Svenskt Näringsliv Regeringen har startat riskkapitalbolag med inriktning på fordonsindustrin och Norrlands inland. Hur fungerar skattefinansierad jakt på innovationer, tillväxt, företagande och jobb? I denna skrift redogörs för dagens satsningar på offentligt riskkapital samt beskrivs försöken med statligt riskkapital under 1980-talet till regioner som drabbats företagsnedläggningar.

  • Tumskruvar

    Svenskt Näringsliv Sviterna av vårens finansiella turbulens leder till en nedgång i ekonomin under hösten. Utvecklingen förstärks av att flera länder i Europa nu byter från en expansiv finanspolitik till hårda besparingar. Samtidigt drabbas många exportföretag negativt av att kronan förstärkts kraftigt på senare tid. BNP-prognosen för tillväxten 2013 sätts till 1,2 procent. Det framgår av Svenskt Näringslivs konjunkturrapport för tredje kvartalet, som har titeln "Tumskruvar".

  • Höjda minimilöner

    Svenskt Näringsliv Effekterna av höjda minimilöner är relativt välutredda i den internationella forskningslitteraturen. I den här studien går vi igenom vilka slutsatser som dras av den forskning som publiceras inom området. Om minimilönen höjs begränsas denna typ av jobb och risken ökar för att arbetslösheten stiger för de grupper som redan har det svårt på arbetsmarknaden.

  • Högskolekvalitet 2012:

    Svenskt Näringsliv Svensk tillväxt och konkurrenskraft är beroende av en högre utbildning av högsta kvalitet som ger goda resultat. Blivande studenter måste ha tillgång till information om vilka förutsättningar olika utbildningar ger, både i form av samverkan med arbetslivet under studierna och jobbmöjligheterna efter examen. En stor majoritet av studenterna uppger nämligen att förbättrade chanser på arbetsmarknaden är ett viktigt skäl till att studera vidare. Det krävs därför ett jobbperspektiv vid utformningen och utvärderingen av den högre utbildningen. Det perspektivet saknas i stor utsträckning i dag. För sjätte året i rad genomför Svenskt Näringsliv undersökningen Högskolekvalitet. Årets undersökning visar bland annat följande resultat: 82 procent av studenterna var sysselsatta 6-12 månader efter examen. 67 procent hade ett kvalificerat jobb (58 procent som examinerats på grundnivå, 72 procent på avancerad nivå).Varannan student upplever att kontakten med arbetslivet under utbildningen var bristfällig. En god samverkan med arbetslivet under utbildningen: ökar sannolikheten att få ett jobb inom tre månader efter examen med 78 procent. ökar sannolikheten att jobbet är kvalificerat med 69 procent. ger i genomsnitt 1007 kr per månad i högre ingångslön.

  • Har Sverige ett tillräckligt flexibelt system för yrkesutbildning av vuxna?

    Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv har under våren 2012 tillsammans med sina medlemsorganisationer gjort en genomgång av systemet för yrkesutbildning för vuxna. Syftet med rapporten är att undersöka vilka yrkesutbildningsalternativ som finns för en person som slutfört ett gymnasieprogram. Frågan som ställdes inför rapportskrivandet är om Sverige har ett tillräckligt flexibelt system för vuxenutbildning för att kunna möta näringslivets kompetensutmaningar och politikens ambition att få fler i jobb.Under arbetet med rapporten har ett antal hinder identifierats som försvårar för den som vill utbilda sig till ett icke akademiskt yrke efter gymnasiet. Hinder som skull ekunna överbryggas genom: 1) Fler platser till Yrkeshögskolan och förändrade villkor 2) Fler platser till yrkesvux och förändrade villkor 3)Ökad tydlighet mellan en yrkeshögskoleutbildning och en högskoleutbildning 4) Arbetslivets inflytande vid utformning av yrkesutbildning Rapporten är skriven av Mia Liljestrand med experthjälp från Karin Thapper, Livsmedelsföretagen och Lars Tullstedt, Sveriges Byggindustrier.

  • Fördjupad samverkan

    Svenskt Näringsliv Skatteverkets nya arbetssätt innebär att Skatteverket och de riktigt stora företagen ska arbeta tillsammans för att minska företagets skatterisker och Skatteverkets behov av efterkontroll. Samarbetet ska vara långsiktigt och inledas med en skriftlig avsiktsförklaring. Skatteverkets erbjudande ska leda till fördelar i form av minskade skatterisker, lägre kostnader och administrativ börda för företag som väljer att delta. Företaget ska genom fördjupad samverkan kunna slippa revisioner eller andra kontrollåtgärder som kan leda till skattetillägg och långdragna skatteprocesser. Svenskt Näringsliv har liksom många andra inom såväl näringsliv som akademierna ifrågasatt bl.a. möjligheterna att säkerställa att de priviligierade kanaler som etableras blir så transparenta och sakligt grundade att likabehandlingsprincipen i regeringsformens 1 kap. 9 § ändå kan upprätthållas. En annan frågeställning är hur den nya samverkansformen förhåller sig till den svenska förvaltningsrätten och EU-rätten. För att söka svar på dessa frågor har Svenskt Näringsliv gett professor Robert Påhlsson i uppdrag att studera detta - ett arbete som utmynnat i en rapport presenterad vid ett seminarium på Svenskt Näringsliv.

  • Europeiskt Ungdomsindex

    Svenskt Näringsliv Ungas potential hotas av hög arbetslöshet och lågt företagande Svenskt Näringsliv presenterar för tredje året i rad ett ungdomsindex som mäter en rad olika faktorer som bostad, arbete, företagande hos den unga generationen i samtliga 27 EU-länder. De mest positiva resultaten står att finna under kategorierna livstillfredsställelse samt boende. Sverige har de näst mest nöjda ungdomarna och många av dem flyttar hemifrån tidigt jämfört med andra unga i Europa. Samtidigt pekar dock indexet på att det fortsatt inte ser särskilt ljust ut på arbetsmarknaden. Även om Sverige förbättrat sig med tre placeringar så är fortfarande många unga "mer än var femte" utan jobb. Undersökningen visar också på att företagandet och chefspositioner bland unga lämnar mycket kvar att önska.

  • Entreprenör i välfärden

    Svenskt Näringsliv "Entreprenör i välfärden" är en redaktionell bilaga till Entreprenör 7/2012 som förklarar hur den nya svenska modellen fungerar och tar en närmare titt på företagen som verkar inom vård, skola och omsorg. Möt bland andra 74-åriga Lillemor Wiklund som startade hemtjänstföretag för att höja statusen för dem som jobbar i branschen, de tre stora drakarna Attendo, Capio och Academedia, Christina Wahlström som grundade numera välkända Mama Mia och Ingemar Gladh som driver Ortho Center, en av landets största klinker för höft- och knäledsoperationer.

  • Minimilönerna och servicesektorn

    Svenskt Näringsliv I de pågående avtalsförhandlingarna har flera fackliga organisationer framfört krav på att höja lägstalönerna. Detta påverkar främst servicebranscherna, eftersom dessa ofta har en hög andel ungdomar anställda. Risken är därför att höjda minimilöner kommer att leda till färre jobb i de här branscherna. De svenska lägstalönerna är redan idag höga i ett internationellt perspektiv. Syftet med rapporten är att analysera hur eventuella höjningar av de svenska lägstalönerna skulle påverka servicesektorn. Rapporten visar att Sverige har en liten servicesektor i jämförelse med andra länder i relation till såväl omsättning som befolkning. I en statistisk analys framkommer att det är troligt att de höga svenska lägstalönerna har bidragit till att servicesektorn är relativt outvecklad i Sverige.

  • ExportTruismen

    Svenskt Näringsliv Ekonomer och politiker lyfter ofta fram Sveriges exportframgångar. Men Sverige har tappat marknadsandelar globalt sedan flera decennier. Vår exportandel av BNP kommer först på 17:e plats i EU. Exporten av högteknologi har utvecklats bättre i nästan samtliga andra EU-länder än i Sverige sedan 1995. Även för varor med medelhögt teknologiskt innehåll har vi tappat marknadsandelar. En förklaring är att kostnaderna för arbetskraft ökat snabbare än produktiviteten. Kraftig beskattning av kapitalinkomster, hög marginalinkomstskatt och en oflexibel arbetsmarknad gör också att färre innovativa investeringar hamnar i Sverige. Potentialen för den svenska exporten är dock stor. Om exportandelen i Sverige ökade till samma nivå som EU-snittet skulle svensk BNP växa med 55 000 kronor per invånare och år.

  • Frånkoppling

    Svenskt Näringsliv Svensk ekonomi fortsätter att tyngas ner av de skuldtyngda ekonomierna i södra Europa. I synnerhet industriföretagen fortsätter att skära ner. Arbetslösheten ökar under året, vilket leder till en frånkoppling av stora grupper med svag anknytning till arbetsmarknaden. Prognosen för tillväxten i Sverige 2012 ligger kvar på 0,2 procent. Rapporten visar att gapet i sysselsättning ökar mellan utomeuropeiskt födda och svenska befolkningen som helhet. När sysselsättningen minskar med 1 procent i befolkningen minskar den med 3 procent bland de utomeuropeiskt födda. Den djupaste nedgången bland de utomeuropeiskt föddas sysselsättning sker i Kalmar, Gotlands, Gävleborgs och Skåne län.

  • Försäkringar på arbetsmarknaden enligt lag och kollektivavtal 2012

    Svenskt Näringsliv Försäkringar på arbetsmarknaden enligt lag och kollektivavtal 2012 Försäkringar på arbetsmarknaden enligt lag och kollektivavtal 2012 är den privata arbetsgivarens aktuella handbok i pensions- och försäkringsfrågor. Skriften klargör vilka arbetsgivare som har skyldighet att teckna försäkringar enligt kollektivavtal, vilka försäkringar det rör sig om och var de tecknas. Det finns också en översikt över arbetsgivarens sociala kostnader och kostnader för kollektivavtalad försäkring. Skriften är upplagd efter försäkringshändelser som ålderspension, sjukdom och arbetsskada. Inom varje försäkringshändelse har vi ett avsnitt med lagenlig försäkring, sedan kollektivavtalade förmåner för arbetare och slutligen kollektivavtalade förmåner för tjänstemän

  • Snabbväxande företag

    Svenskt Näringsliv I denna rapport studeras hur snabbväxande företag samt deras jobbskapande har utvecklats i Sverige 2004-2009. Analysen visar att dessa snabbväxare står för en stor andel av de jobb som skapas. Snabbväxarna stod exempelvis för ca 60 procent av alla nya jobb som tillkom 2006-2009. Men få snabbväxande företag förblir snabbväxande. Enbart omkring sju procent av företagen, s.k. uthålliga snabbväxare, fortsätter att växa snabbt. Dagens vinnare är alltså inte morgondagens vinnare. För att Sverige skall få fler snabbväxande företag pekar detta på behovet av en framåtblickande och bred näringspolitik som underlättar för morgondagens vinnare att starta och växa.

  • Missade möjligheter

    Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv rekryteringsenkät genomförs ungefär vartannat år. Med svar från över 8 000 arbetsgivare ger den en bra bild av företagens utmaningar avseende kompetensförsörjning. Svensk arbetsmarknad lider fortsatt av bristande matchning. Det finns dessutom tecken på att matchningen har försämrats under de senaste åren. Den svenska ekonomin verkar sakna förmåga att helt pressa tillbaka arbetslösheten efter kriser. Detta beror sannolikt på att i kriser med snabbt ökande arbetslöshet försvinner jobb som aldrig mer kommer tillbaka. Den bristande matchningen manifesteras av att vart femte rekryteringsförsök som företagen gör misslyckas. Företagens rekryteringssvårigheter får påtagliga konsekvenser för företags möjligheter att växa och att möta marknadens efterfrågan. Bland företagen som har haft svårt att rekrytera med färre än 10 anställda är det nästan hälften som uppger att de tvingades tacka nej till order/uppdrag på grund av rekryteringssvårigheterna. Nära 4 av 10 företag tvingas skjuta på planerad expansion med hänsyn till deras svårigheter att rekrytera medarbetare. Den enskilt största förklaringen till företagens svårigheter att rekrytera är brist på personer med rätt yrkeserfarenhet. Detta i sin tur vittnar om hur viktigt det är för individer att komma in på arbetsmarknaden och skaffa sig erfarenhet. Därför är det viktigt att stimulera rörligheten på arbetsmarknaden. Om anställda med yrkeserfarenhet skulle våga prova vingarna hos en annan arbetsgivare skulle företagens chanser att hitta rätt medarbetare öka och dessutom antalet jobböppningar öka. Matchningen skulle stärkas. Turordningsreglernas inlåsningseffekter påverkar rörligheten och matchningen på svensk arbetsmarknad. Kraven på yrkes- och arbetslivserfarenhet innebär också att det är viktigt att samverkan mellan skolan och näringslivets stärks. Att elever under tiden de studerar iökad utsträckning kommer i kontakt med näringslivet, genom praktik,arbetsplatsförlagt lärande eller via extrajobb, stärker deras chanser att få ett jobb efter studierna. Såväl företag som har försökt rekrytera medarbetare utan särskilda utbildningskrav som de som har försökt rekrytera medarbetare med högskoleutbildning vill att de sökande ska ha flera års yrkes- eller arbetslivserfarenhet. Bra och relevant utbildning är viktigt men lämplig yrkes- eller arbetslivserfarenhet är viktigare för företagens kompetensförsörjning. Över tid har andelen företag som använder Arbetsförmedlingen som rekryteringskanal minskat. Idag är det färre än hälften av de företag som försökt rekrytera som använder Arbetsförmedlingen. Detta trots att Arbetsförmedlingens tjänster är kostnadsfria för arbetsgivaren. Dessutom är det allt färre bland de som använder Arbetsförmedlingen som anser att rekryteringsvägen fungerar bra.

  • Kampen om talangerna

    Svenskt Näringsliv Hur kan Sverige attrahera talanger utifrån och behålla de kvalificerade medarbetare vi har idag? Den internationella konkurrensen om talanger i utvecklings- och forskningsintensiva branscher är knivskarp. Sverige är ett litet land och vi har dessutom en åldrande befolkning. Vi måste nu och i framtiden attrahera både högkvalificerade invandrare och behålla våra kvalificerade medarbetare för att klara konkurrensen med andra länder. Vi måste ha en smart strategi och en politik för att stimulera innovationer, förbättra näringslivets förutsättningar att växa och samtidigt stärka affärskontakterna med omvärlden. Sverige har ett öppet system förarbetskraftsinvandring men när många länder konkurrerar om de bästa talangerna blir betydelsen av en attraktiv miljö allt mer avgörande. Hur vi kan vässa villkoren i form av utvecklingsmöjligheter och ersättningar är också avgörande för att behålla och locka talanger till vårt land. I den här rapporten diskuteras ett antal åtgärder med syfte att Sverige ska hävda sig bättre i den internationella konkurrensen om talangerna. Rapporten presenteras vid ett seminarium i samarbete med Saco och har skrivits på Svenskt Näringslivs uppdrag. Författarna Nima Sanandaji och Fabian Wallen står själva för innehållet.

  • Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft

    Svenskt Näringsliv Klimatfrågan är en av de stora utmaningarna för världen. Den samlade forskarkåren inom FNs klimatpanel - IPCC – har tydligt pekat på hur människan genom utsläpp av klimatgaser skapar ett förändrat klimat. Detta kommer att påverka stora delar av mänskligheten världen över och förändra våra livsbetingelser, möjligheten att odla mat och vår möjlighet till att försörja oss. Detta är en oroande utveckling. Att begränsa uppvärmningen till maximalt 2 grader är därför ett gemensamt mål som vi stödjer. Näringslivet är en viktig part för klimatfrågans lösning. Svenskt Näringsliv – tillsammans med våra medlemsorganisationer och medlemsföretag – är övertygade om att näringslivets arbete gör nytta, dels genom utsläppsminskningar i egen verksamhet, men framförallt genom de produkter och tjänster näringslivet utvecklar och erbjuder. Vår utgångspunkt är att svenska konkurrenskraftiga företag skapar klimatnytta och därför har vi tagit fram denna rapport för att bidra till en diskussion om hur en modern klimatpolitik som stimulerar konkurrenskraft skapas. Utgångspunkten för rapporten är att Sverige såväl idag som i framtiden ska ha ett konkurrenskraftigt och växande näringsliv. Vi tror att detta är en grundförutsättning för att fortsätta vara ett välmående land med hög välfärd, men också för att hitta de innovativa lösningar som behövs för att klara klimatutmaningen. Att minska klimatutsläpp genom att avveckla vissa verksamheter i Sverige är inte en hållbar lösning, utan innebär i de flesta fall att man flyttar problemen och dessutom förlorar arbetstillfällen. För att peka på att olika näringslivssektorers har skilda förutsättningar innehåller rapporten en sektorsvis genomgång av näringslivets förutsättningar, utmaningar och möjligheter att bidra till att begränsa den globala uppvärmningen. Både när det gäller att minska sina egna utsläpp och bidra till minskade utsläpp i konsumentledet.

  • Jobbproblem och löneproblem

    Svenskt Näringsliv I denna studie av Fabian Wallen görs en analys av lönespridningen i Sverige och dess samhällsekonomiska konsekvenser. En central fråga är hur en ökande grupp av framför allt unga med mindre erfarenhet kan komma in på arbetsmarknaden när ett stort antal enklare arbeten har prisats bort i systematiska låglönesatsningar. Vidare diskuteras hur viktigt det är för människor att vara synliga i det arbete de gör och känna att de genom sitt arbete kan påverka den egna löneutvecklingen. Med den sammanpressade lönestrukturen på den svenska arbetsmarknaden är lönesättningen som en del i ett belöningssystem i hög grad satt ur spel. I studien redogörs för de senaste årens utredningar och ekonomiska forskning på området. Skriften innehåller dessutom en omfattande genomgång av aktuell statistik, såväl ur ett branschperspektiv som ur ett historiskt och internationellt perspektiv.

  • Reformer lönar sig

    Svenskt Näringsliv De reformer av arbetsmarknad och företagsklimat som genomförts sedan 2006 har gjort det mer attraktivt både att anställa och arbeta. En aktuell studie från Svenskt Näringsliv visar att svenskar 20-64 år i snitt arbetar nästan en timme mer i veckan. Svenskarna arbetar i dag fler timmar per person än något annat år sedan 1991.

  • Baksidan med institutionellt kontrollägande

    Svenskt Näringsliv Den stora och växande andelen institutionellt ägande på börserna världen över, har inte haft sin motsvarighet i ett ökat institutionellt kontrollägande. Framväxten av ett omfattande institutionellt sparande medför med nödvändighet att den relativa kapitalandel som det privata kontrollägandet bygger sin maktställning på, med tiden blir allt mindre. Detta har varit en mycket påtaglig utveckling i Sverige.

  • Valfrihet för bättre resultat

    Svenskt Näringsliv Valfriheten har betydelse inte bara för den enskilda eleven utan också för utbildningsväsendet i stort. Valfriheten skapar förutsättningar för innovation och förbättring. Det finns relativt många studier som visar på friskolors positiva effekt när det gäller skolresultat. Men det existerar betydligt färre studier som beskriver varför dessa effekter uppstår, hur konkurrens och valfrihet kan driva på kvalitetsarbetet på kommun- och enhetsnivå. Denna rapport utgår ifrån just dessa aspekter.

  • Fondbolagen som ägare

    Svenskt Näringsliv De svenska fondbolagen förvaltade år 2010 svenska aktier till ett värde av drygt 540 miljarder kronor. Fondbolagen är därmed den största ägargruppen på Stockholmsbörsen. Ibland kritiseras fondbolagen för att vara för passiva och för otydliga i sin ägarroll. Men är den kritiken berättigad? Kanske är det så att fondbolagen agerar på precis det sättet man kan förvänta sig utifrån de förutsättningar de har att verka inom? I rapporten Fondbolagens ägaransvar hävdar Anne-Marie Pålsson att om kritik skall riktas mot någon så skall den riktas mot lagstiftarna som beslutat om en fondlag som är motsägelsefull och innehåller en rad särpräglade bestämmelser som försvagat kontrollen av de svenska börsbolagen.

  • Institutionella investerares förmåga att utöva ägarkontroll

    Svenskt Näringsliv I denna rapport presenterar Sophie Nachemson-Ekwall sin syn på hur framförallt de svenska aktiefonderna och pensionskapitalet kan bidra till att stärka den svenska samhällsekonomins tillväxt. Den går betydligt längre än att bara diskutera det svenska korporativistiska pensionskapitalets, AP-fondernas och statliga investeringsfonders roll som faktisk ägare där många parter historiskt sett hot om "politisering" och "socialisering" som skäl nog att förhindra dessa aktörers inflytande. För att möjliggöra ett vidgat perspektiv krävs en förståelse för att den svenska bolagsstyrningsmodellen är betydligt mer känslig för institutionellt kapital än styrmodeller i andra länder och varför så är fallet. Frågan kring institutionella investerares förmåga att utöva ägarkontroll adresseras med utgångspunkt i att det institutionella kapitalet redan är stora aktörer på aktiemarknaden, har betydelse för bolagens kapitalförsörjning och därmed inflytande över samhällsekonomins tillväxt.

  • Företagens betydelse för kommunen

    Svenskt Näringsliv Hur ska vi kunna finansiera och utveckla välfärden i spåren av att allt fler blir äldre samtidigt som våra krav på kvalitet i välfärden ökar? Och hur ska vi kunna möta de utmaningar i form av ökad konkurrens som globaliseringen för med sig. Det är två stora utmaningar som vi står inför och som påverkar oss både nationellt och i kommunerna där vi bor och arbetar. Vi har valt att sammanfatta utmaningarna i två tal : 200 000 000 000 och 600 000. 200 000 000 000 - eller 200 miljarder ? handlar om det som ibland beskrivs som välfärdspolitikens motsvarighet till klimatfrågan. En åldrande befolkning i kombination med allt högre förväntningar på kvaliteten i vård- och omsorgstjänsterna gör att kostnaderna för den skattefinansierade välfärden kommer att öka kraftigt. Samtidigt minskar andelen av befolkningen i arbetsför ålder, vilket innebär att allt färre personer kommer att behöva försörja allt fler. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har gjort en prognos som pekar på att kommunernas och landstingens kostnader kan komma att öka med cirka 50 procent mellan 2010 och 2035. Det motsvarar ett finansieringsgap på 200 miljarder kronor som måste fyllas för att kunna bevara och utveckla välfärden.

  • Ikapp, men ändå efter

    Svenskt Näringsliv I återhämtningen efter finanskrisen har det skett ett trendbrott på arbetsmarknaden. Utrikes födda har nu en längre medelarbetstid än de inrikes födda. Det är också en högre andel av de utomeuropeiskt födda som jobbar heltid. Detta beskriver Li Jansson i rapporten Ikapp, men ändå efter ? integrationspolitikens nya paradox. Bakgrunden till denna utveckling på arbetsmarknaden är reformer som ökat arbetsutbudet, till exempel jobbskatteavdraget och RUT-avdraget. Men den positiva utvecklingen gäller bara de utrikes födda som har ett arbete. Stora sysselsättningsskillnader, framför allt mellan inrikes och utomeuropeiskt födda, kvarstår även över tid. Det visar att det inte räcker med en konjunkturuppgång för att komma till rätta med problemen. Rapporten visar att bättre företagsklimat och en större privat sektor är avgörande för att höja sysselsättningsnivåerna. Bland utomeuropeiskt födda kvinnor skulle sysselsättningen kunna öka med 6 procentenheter om andelen som arbetar i privat sektor ökade med 10 procentenheter.

  • Sjuklöneperioden

    Svenskt Näringsliv Den parlamentariska socialförsäkringskommittén har inom ramen för sitt uppdrag att se över den allmänna sjukförsäkringen till uppgift att överväga de nuvarande reglerna om sjuklön liksom frågan om sjuklöneperiodens längd. I Sverige har ett antal modeller prövats, och vi har därför erfarenheter av systemförändringar i fullfunktion. Bakgrunden till beslutet att införa sjuklön är viktig att ta del av liksom de konsekvenser som olika förändringar av sjuklöneansvaret har lett till i praktiken. Rapporten "Sjuklöneperioden - bakgrund, införande och erfarenheter" ger såväl en historisk beskrivning som en internationell utblick över sjuklönens reglering. Rapporten ingår i projektet "Socialförsäkring i förändring" och rapportförfattare är Alf Eckerhall.

keyboard_arrow_up